Veckans Gäst: Noni Tellbrandt Engström

 

NoniGjorde på Ericsson:

Noni fick våren 1994 ett konsultuppdrag att göra produktdatablad till ett ”stort företag”. Företaget var Ericsson och det blev 12 produktblad på 6 månader i samarbete bland annat Lars Hilton och Anders Engström (som bildade kommunikationsbyrån Hilanders). Noni blev anställd och var med om att ändra vårt boxkoncept. Noni kom t.ex. på handen som höll telefonen och därmed visade hur stor telefonen var. Även den flitigt använda blå färgen kom till i denna period. Mot slutet av Ericsson perioden gick Noni över till Tillbehör.

Gör nu:

Noni gör nu allt hon alltid velat göra. Läser, ställer ut hunden och är ute i naturen.

Favorittelefon:

SH888 och GF768

Bästa minne/minnen:

Tiden med de andra produktinformatörerna i Beta-barracken.

Värsta minne/minnen:

Att det alltid skulle vara konsensusbeslut vilket tog evinnerlig tid.

Veckans gäst: Pär Thuresson

Pär Thuresson

Datum: 2014-11-17

Gjorde på Ericsson:

Började som projektledare sommar 2000 med Vendela men tog över Mia/T68 ganska snart. Fick sedan ansvaret för ett projektkontor.

Gör nu:

Ansvarig för Kvalité och Customer service på Sony Mobile

Favorittelefon:

T68

 

 

Bästa minne/minnen:

Nu är det roligt att ha varit med om att skapa kameratillbehör + färgskärm + MMS i T68. Vilken kombination men då förstod jag inte hur stort det skulle bli.

Den perfekta timingen av beslutet om att svänga MMI utvecklingen i Mia. När vi insåg att vi inte skulle hinna med det nya avancerade färg-UI som vi specat hann vi precis porta över T39:ans UI istället.

Värsta minne/minnen:

De ”skrotningsmöten” vi hade när volymerna gick ner. En gång i veckan satt vi och skrotade komponenter för hundratals miljoner till telefoner som aldrig byggdes när efterfrågan gick ner. Chockartad upplevelse när jag kom som ny från Saab till Ericsson.

Indusdiskussionerna mellan Linköping och Kumla, det kostade mycket energi som kunde ha använts bättre när situationen var som den var.

I T68i’s DPY-kit introducerade en blå sammetspåse som telefonen skulle ligga i. Det skulel se exklusivt ut när man öppnade förpackningen. Tyvärr så färgade den blå färgen av sig på den snygga silverytan på telefonen vilket inte upptäcktes förrän första skeppning gått. Påsen tålde inte fukten under transport. Vi hade någon miljon påsar i lager som vi bl a gav bort till dagis.

Diskussioner vi hade innan vi till slut tog bort antennen på T68. Vi var väldigt oense om det internt trots att hela marknaden svängde över mot inbyggd antenn.

 

 

Veckans gäst: Claes Schrewelius

Claes SchreweliusGjorde på Ericsson:
Anställd på High volume support, HVS (sedermera high volume management, mechanics) först som komponentansvarig sedan som objektledare. Därefter startade jag upp spec-verksamheten, eller återstartade … (som löpte vidare in i SEMC)
HVS-verksamheten var nog ganska unik tror jag, intressant sätt att mixa ”projektledar”-begåvningar med teknik-detektivuppgifter under hård tidspress.

 
Gör nu:
Projektledning inom verksamhetsförbättring på Sony Mobile

Favorittelefon:
Sorry, men pratar vi ///-telefoner så tyckte jag de rent designmässigt/ID var riktigt fula. Men det skedde en tillskärpning på slutet (som syntes först i SEMC). Rent funktionellt tyckte jag att Lotta-familjen som jag av en händelse var inblandad i 😉 hade hög klass (för den tiden) (Lajla, Lolita, Lotta – ID-mässigt halv-fula, Lolita i definitiv strykklass)

Bästa minnen:
Objektledartiden var riktigt rolig, hade hunnit bli varm i kläderna, fullt ös i verksamheten. Kul mix av medarbetare och enormt mycket kontakter både internt tvärs teknikområdena, produktledning, fabrikerna och leverantörer

Värsta minnen:
Var nog när verksamheten bara tvärbromsade i slutet av ECS-tiden. Rejält vilset och förvirrat

Veckans Gäst: Gunilla Novak

Gunilla NovakGjorde på Ericsson:

Började som rotationsingenjör på Ericsson i februari 1995. Under tiden i Linköpingsfabriken blev första tjänsteresan att hämta material till byggandet av GSM/DECT Jane från Borås.

I Linköping blev det mycket logistik och produktionsplanering. I juni 1996 var det dags för kick-off för Penelope-projektet från Kista med tre dagars kick-off på Åland. I Linköpingsfabriken blev det också sådan skojigheter som modem Mary (Kista) och Homebase (Nürnberg).

Gunilla kom till Lund i augusti 1997 och blev kvalitetsingenjör med fokus på displayer till t.ex. Beatrice och Marianne. Nästa steg blev som HVM projektledare för Mona och efter det RTL projektledare på Madeleine.

Gör nu:

Chef för projektkontor på mjukvara på Sony Mobile.

Favorittelefon:

GF768

Bästa minne/minnen:

Flera; T28 lanseringsfesten var ju verkligen en mycket positiv överraskning.

Alla fina goa kollegor som jag lärde känna under den tiden.

Värsta minne/minnen:

Värsta minne från Ericsson-tiden är nog när R320 (Mona) som jag då var HVM projektledare i princip inte sålde alls och vi stannade och stoppade produktionen och startade igen och stoppade. De utfasningskostnader som följde var horribla och jag minns fortfarande när din medförfattare till boken ringde och frågade hur mycket estimatet var på och jag nämnde en horribel summa, med tillägget vi är inte klara än. Det kommer mer.

Ett annat är alla producerade R520 (Madeleine)-telefoner som var färdiga och stod på lastpallar ute på fabriksgolvet i Kumla utan att det fanns kundordrar!

Veckans Gäst: Lars Holmgren Höög

Lars Höög

  • Gjorde på Ericsson:

Jag jobbade med PLM och att ta fram IT-stödsystem för produktutveckningen, t.ex. autumatiks kittning, arbetsflöde för dokumentgodkännande, inventarium och kalibrering av instrument, dokumenthantering.

 

 

  • Gör nu:

Teknisk arkitekt inom IT på Sony.

  • Favorittelefon:

Ericsson R310 för att den var så episk och fortfarande är omtalad och omtyckt.

  • Bästa minne/minnen:

Ett stormöte på Olympen, kanske 98 eller 99, när man stolt presenterade att Ericsson nu gått om Nokia och var störst i världen på mobiltelefoner.

När jag vann ett av prisen för bästa förslag och inför församlade personalstyrkan kunde berätta att vi som då bar hörapparater ine kunde använda mobiltelefoner.

Lanseringsfesten kring T28 satte spektakulära minnen som sent går ur och speciellt minns jag Mats Lindoff, iklädd ett diadem på huvudet med silvriga flörtkulor fästa med spiralfjädrar, be alla närvarande boka ett viktigt möte med sig själv på förmiddagen dagen efter för nu skulle det festas.

  • Värsta minne/minnen:

Att infon om att Ericsson var störst visade sig vara en engångshändelse och att det sen dess alltför ofta visat sig att vi är en riktigt liten spelare på marknaden.

All osäkerhet som nedskärningstider vållat och alla de gånger som nedskärningar gjort att omtyckta och kunniga medarbetare tvingats lämna företaget, inte alltid under former som varit smickrande för företaget.

Att ett flertal gånger i bitter realitet kunnat konstatera att företaget gör om samma misstag som man gjort flera gånger tidigare.

 

Veckans Gäst: Henrik Nyberg

Henrik NybergGjorde på Ericsson:

Började på ETX i Kristanstad och kom till Lund i april 1996 som projektledare. GH398 blev första projekt och sedan Lolita, GA628. Nästa blev fortsättningsprojektet Emily enhanced , GF788e där han fixade till flipar, mjukvara och lite till som inte hade blivit helt rätt från början. 1998 flyttade han över till Customer Service och blev chef för projektkontoret.

 

Gör nu:

På Findus och jobbar nu med strategiska projekt och affärsutveckling efter några år inom operations.

Favorittelefon:

GF 768, Erika. Storleken och färgen gjorde den speciell.

Bästa minne/minnen:

Det fanns en arbetsglädje på ECS, den var nog unik och som också manifesterades i fester som t ex James Bond premiären i Malmö eller den gigantiska Studio 54 festen på Slagthuset.

Värsta minne/minnen:

Hur svårt det kunde vara att koordinera mellan unga, hungriga och kanske överentusiastiska ingenjörer och mera luttrade kollegor i produktion.

På slutet när uppsägningar slog väldigt snett och där det förföll var lite i panik utan strategi och kommunikation.

Veckans Gäst: Tord Wingren

Tord WingrenGjorde på Ericsson:

Började som ASIC designer i Stockholm 1985 och jobbade t ex med RF chipen Eva/Lisa 1987. Kom ner till Lund 1989 och började i Kornbys spec-grupp. 1990 chef för RF-ASIC. Senare chef är all ASIC och 94-95 ansvarig för hela plattformorganisationen, TX. Skriva första MC-Link spec. 1994 och började jobba med WCDMA 1996, bildade PU-UMTS 1998. Sedan fick han ansvar för hela plattformsorganisationen när vi slog ihop det till BU GSM/UMTS 2000. Var sedan VD och drivande då vi startade upp EMP 2001.

Gör nu:

Sitechef för Huawei i Lund och lite allmän entreprenör i regionen.

Favorittelefon:

T39

Bästa minne/minnen:

När vi för första gången fick igenom en bitström genom den första GSM mottagaren byggd runt Sabine. Att se att det faktiskt fungerade.

Samma känsla var det också när vi lyckades få igång MC-Link som senare blev Bluetooth.

Värsta minne/minnen:

När någon eldade upp vår affärsplan i den öppna spisen på Ystad Saltsjöbad under ett strategimöte och brandkåren fick komma. Tror det var hösten 1999.

Behöva tacka nej när Wallenberg erbjöd 1 miljard extra i budget om jag kunde accelerera utvecklingen av UMTS plattformen.  Det gick ju bara inte, vi gjorde ju redan allt vi kunde. Vissa saker kan inte köpas för pengar.

Det märkliga faktum att Jorma Ollila (vd NOKIA) hade en T28 prototyp som han visade upp för vår VD vilket stressade projektet ännu mer.

Veckans gäst: Christian Heyl

Christian HeylGjorde på Ericsson:

Började i Stockholm 1981 som kretskortskonstruktör. Flyttade till Lund hösten 1984 och var med när inflyttningen i Kuvösen skedde 850601. Driftade bland annat den första PCB caden för ytmontage från scratch. Gjorde studieupphåll 1987 men var tillbaks som logikkonstruktör 1993. Flyttade till Nürnberg 1996 och jobbade med Lotta, tillbaks i Lund igen 1998 och var då som objektledare för logiken på T28.

 

Gör nu:

Nu är Christian på Ericsson BURA, PDU HW och jobbar med I&V,
kort sagt, man jobbar med utvecklingen av HW till basstationer och Christian specifikt med I&V, integration and validation där man ser till att allt funkar i systemet. Just nu håller man på att bygga upp ett I&V-lab i Lund.

Favorittelefon:

Curt och T28

Bästa minne/minnen:

NMT-tiden runt 1985 var rolig även om det blev fel ibland med kretsar som vändes upp och ner i CADen så löste det sig oftast. Kul grej var att vi använde en flanellograf för att göra florplan på de första kretskorten.

Värsta minne/minnen:

Minns inget direkt katastrofalt

Veckans gäst: Lars Sjöbeck

Lars SjöbeckGjorde på Ericsson:

Började som mekanist 7/9 1992, första projekt B&O Jane. Objektledare på Sofia-jane och sedan projektledare för Emma 1994. Advance mechanics 1997 och 1998 Projektkontoret för M&M. 2001 till Malaysia.

Gör nu:

VP product quality på Sony Mobile

Favorittelefon:

Erika/GF768, hade en gul länge

Bästa minne/minnen:

Lanseringen av 788. Känslan att cykla genom Lund när alla annonserna kommit upp var fantastisk.

Vi flög in en laddare med kurirplan från Tyskland för att klara typprov. Då kunde vi lägga 100 000 på att frakta hem en laddare för några tior. Tyvärr dög den inte.

Kastade en Jane i väggen hos en skotsk leverantör för att visa vad en telefon måste tåla. Telefonen höll men inte väggen.

Värsta minne/minnen:

Branden var otäck

Att vi inte lyckades bättre i samarbetet med RTP under Emma-projektet

Veckans gäst: Sven Young

Sven YoungGjorde på Ericsson:

Sven började som felsökare på nattskiftet i Kumla-fabriken 1992. 1994 började Sven också hjälpa till med översättningarna av dokument till engelska som behövde i samband med produkttranser till Lynchburg. Detta ledde till att Sven värvades över till Lynchburg och med tiden till RTP där Sven från 1997 tog hand om eftermarknadsverksamheten på GSM1900 telefoner fram tills SEMC bildades.

 

Gör nu:

Nu är Sven projektledare på Aimpoint.

Favorittelefon:

T68

Bästa minne/minnen:

Hela USA-tiden. Jobbet, fritiden och inte minst vädret.

Värsta minne/minnen:

När det började gå dåligt. Uppsägningarna och när svenskarna skickades hem från RTP.

När Flextronics tog över fabrikerna och det blev murar mellan utveckling och fabriker.