Warning: The magic method InvisibleReCaptcha\MchLib\Plugin\MchBasePublicPlugin::__wakeup() must have public visibility in /storage/content/95/100595/harryhotline.se/public_html/wp-content/plugins/invisible-recaptcha/includes/plugin/MchBasePublicPlugin.php on line 37 Jan berättar om Ericsson och GE – Harry Hotline Society

Jan berättar om Ericsson och GE

Ericsson hade startat samarbete med GE redan 1989. Ericsson behövde framstå som ett företag med långsiktiga avsikter på den amerikanska marknaden och GE hade behov av att hitta någon som kunde hjälpa dem att utveckla sin mobiltelefonaffär. GE hade under en längre tid tillverkat mobiltelefoner för bilinstallation, lite i skuggan av Motorola, men insåg att det krävdes en rejäl satsning för att kunna hänga med när nu markanden gick mot ficktelefoner. GE’s VD Jack Welch drev en strategi som sa att ”om man inte vara nummer 1 eller 2 så skulle man lämna den marknaden” så när Ericsson föreslog ett Joint Venture accepterade GE förslaget snabbt även om 60/40 ägandet till Ericsson var lite svårsmält. Dock förstod Welch att Ericsson var lämpligare vid rodret när det gällde telefoni och accepterade därför den fördelningen. GE förde in i sin fabrik i Lynchburg till JV’t, där både utvecklade och tillverkade man sina mobiltelefonera. Dessutom fördes ett forskningsteam över som leddes av Sandeep Chennakeshu. Sandeep kom att spela en tung roll inom Ericsson mobilverksamhet, först som en av Nils Rydbecks närmaste män i RTP sedan som CTO på SonyEricsson och VD på Ericsson Mobile platforms innan han lämnade Ericsson 2006.  Ericssons bidrag till joint venture var Kumla fabriken och utvecklingsenheten i Lund.

Ericsson GE Mobile Communication blev ett amerikanskt bolag med säte i New Jersey. Redan från början ville man komplettera fabriken i USA med en utvecklingsenhet på samma sätt som man hade gjort när Lund startade 1983. Vad man sökte var en plats där det fanns universitet och en omgivning med flera high tech industrier och som låg på ett ”lagom” avstånd från Lynchburg. Man hittade en sådan plats i Research Triangle park, RTP nära Raleigh i North Carolina. Till RTP flyttade Nils Rydbeck 1990 och han tog på sig ansvaret att bygga upp utvecklingsenheten samtidigt som han var fortsatt ansvarig för produktutvecklingen för all mobiltelefonverksamhet inom Ericsson. Redan från början var det ett stort utbyte av personal mellan Lund och RTP men så mycket re-use av technologi blev det aldrig då det var stort GSM fokus i Lund och fokus på AMPS, D-AMPS och CDMA i RTP. I RTP utvecklade man också nya produkter som telefoner till japanska PDC, sattelit-system och tidiga koncept till t ex surfplattor. Många lundensarna var lite raljanta och tyckte att man bedrev lekstuga i USA medan de fick göra ”tråkiga” GSM som man visserligen tjänade massor med pengarna på. Egentligen var man nog bara avundsjuka på att allt roligt tycktes hände där med de själva jagades av företagsledningen för att kunna lansera nästa kassako.

1992 köpte Ericsson ytterligare 20% av GEs del av bolaget, 1994 köptes resterande 20% och det nu helägda bolaget bytte namn till Ericsson Mobile Communication AB, ECS, som flyttade ledningen till Kista. Nils Rydbeck stannade dock kvar i RTP och fortsatte som ansvarig för produktutvecklingen innan allt ändrades 2001.

4 svar på ”Jan berättar om Ericsson och GE”

  1. Det var väl först 2001 som ECS upplöstes? Sony Ericsson bildades 1/9 2001 och Ericson Mobile Platforms 1/10 samma år om jag minns rätt.

    Svara
  2. Det var väl först 2001 som ECS upplöstes? Sony Ericsson bildades 1/9 2001 och Ericson Mobile Platforms 1/10 samma år om jag minns rätt. Att man valde RTP handlade mycket om de skattesubventioner staten North Carolina hade infört i området Raleigh-Durham-Chapel Hill där man var helt skattebefriad inom ett antal områden förutsatt man arbetade inom ett högteknologi eller medicin. Flera andra svenska bolag, som t.ex. ABB startade kontor där ungefär samtidigt.

    Svara
  3. Jo, du har rätt, det fanns kvar längre. Även om det var i ett lite vegetativt tillstånd på slutet innan SEMC startade. Juridiskt var det nog kvar ännu längre, om jag minns rätt, då det fanns en hel del som man måste fortsätta att förvalta som inte fördes över till SonyEricsson. Men bildades inte EMP först?

    Svara
  4. Bra text, som översikt helt riktig. Skall bli spännande att se vad för roligt och tråkigt ni kommer få fram som detaljer och anekdoter från medarbetare som arbetade i bolaget under de här åren.

    Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.